Drömmar och syner

Lite av det jag hade skrivit ner på pappret, exakt när jag skrev ner allt vet jag inte men det är ett antal år sedan. De flesta syner är från 99, några är äldre.
Mycket av dem har handlat om hur Sverige blir attackerat.

*Sverige ingår i något, jag såg Nato stjärnan. Siffran 11 kommer upp. Uppfattar det som att det handlar om Jas-plan, en röstning för eller emot.

*Jag vaknar och går ut. Ute är det krig och stor förvirring. Jag ser sårade hemvärnsmän.
Det är natt och granater slår ner här och där. Var kommer dom ifrån? Terrorister. Uppfattar det som att det är ryssar och besvikna invandrare (kanske serber), vi blir attackerade inifrån (ryssar, serber i koalition?)

*Är i min hemby Juoksengi. Sverige blir anfallet. Jag ser Jas-plan flyga över älven men något händer och de faller som döda flugor i vattnet. Inga explosioner, de bara dör i flykten.
Ser sedan farkoster jag aldrig sett förut. De verkar robotaktiga, flyger ljudlöst upp och glider in nära huset, som om de kikar in. Nytt vapen, ny teknik. (Det här var innan drönarflygen blev kända).

*Åter i min hemby. Vi ser ryssarna komma över älven. Min far är riktigt gammal och skröplig (idag är han 86 och pigg, han såg äldre ut i drömmen och skröplig). Alla andra har flytt, men han är kvar och jag vill inte lämna honom ensam. Vi blir ledda ut av en soldat mot ett uthus vi har på gården. I den finns en potatiskällare och dit ner ska vi. Jag tänker hela tiden att nu skjuter han oss i ryggen. Jag sneglar bak och då ser jag hur han gör en handgranat redo.
Det var en sådan oerhörd verklig känsla i drömmen. Jag visste att vi skulle dö, och det var märkligt att tänka att imorgon skulle jag inte finnas kvar, ja, bara den som varit i situationen kan förstå.

*Jag såg svenskar gräva stora diken, vaktade av soldater. Sedan förstod jag att det inte var diken de grävde utan förmodligen sina egna massgravar.

*Jag ser asiatiska soldater. Kineser. En soldat sliter ut en kvinna ur sovrummet. Han håller henne i håret och hugger halsen av henne med sin machete. Jag vaknar av det fruktansvärda ångestskriket.
Jag upplever det som en dom över horeriet i västvärlden/Sverige i synnerhet.

Jag slutar med en lite märkligare dröm.
*Jag drömmer om internet. Det utlyses en tävling "ett spel". Det bolag med de starkaste datorerna som vinner får bestämma på internet. Uppfattar det som att det till slut blir två bolag som får dela på makten över internet. På ena bolaget uppfattar jag namnet Atarnet (Men jag är skeptiskt till det, har nog kanske råkat se det namnet någonstans)

Visioner

Jag fortsätter minnas bibelskole året 1998/99.

Jag hade en dröm om Pajala och jag har det nedskrivet sedan dess någonstans.
Men att jag drömde om Pajala var så märkligt, rakt ur det blå. Jag har egentligen aldrig haft med byn att göra fast jag kommer från Tornedalen.

Jag såg en folkmassa, det var som ett mingelparty. Folk stod där med drinkarna och det var feststämning. Det var som om Pajala hade fått ett uppsving, någon sorts nysatsning.
Folk sa att nu kommer det att bli bättre tider. Men när jag kom närmare så såg jag bara hopplöshet i deras ögon. De visste innerst inne att slutet var nära.

Jag funderade ofta på det hela och trodde att det var ett casino som skulle byggas där. Pajala ansökte om att få ett då dessa skulle etableras i Sverige. Men de fick inget.
Men nu med den stora gruvsatsningen (som dock verkar vara en enda stor flopp) så verkar det som om pusselbitarna börjar falla på plats. Jag hade också skrivit inom parentes att ekonomin i landet rasade.

(Nu hittade jag pappret jag skrev ner en bunt syner på)

Kenneth Mäki

Min egen erfarenhet av Guds försorg.

Detta var slutet på 90 talet då jag gick andra året på bibelskolan.
Det var en period då jag utmanade mig själv och var extra noga med mitt 10:e och
gick även längre än så. Jag har alltid varit ganska sniken av mig och haft svårt för att dela med mig ska jag tillägga.

Vi skulle till Israel på en studieresa. Jag hade inte råd ansåg jag. Jag hade precis skaffat en ny dator på avbetalning och levde på studiebidrag. Men jag sa till Herren att jag åker för hans skull. Jag hade dock beräknat att jag skulle behöva 35000 kr för att betala alla mina utgifter och skulder utifall något skulle hända. Så jag nämnde det i bön till Gud innan for vi till Israel.

Ett tag efter att vi kommit tillbaka sa en gammal bönekvinna i våran församling till mig att jag skulle gå in i bön och fasta. Jag lydde hennes råd och fastade och bad i 2 veckor. Sista dagen på fastan fick jag ett bibelord. Hagai 2:7-9. Än en gång ska jag komma himlen och jord att skaka...Mitt är allt guldet och mitt är allt silvret.

Det var ett löfte om att om jag hänger mig till Guds verk, om jag är trofast och lydig, så ska han ge mig vad jag behöver.

Strax där efter samma dag ringer min jordiske far till mig. Ovetande om min bön, och jag tror inte ens han visste vi varit i Israel. (han är inte vad jag vet bekännande kristen) han sa. Jag har vunnit lite pengar på premieobligationer och jag tänker dela med till er barn.
Du ska få 35000 kr.

Du troende, var lydig, ge Herren vad som tillhör honom och pröva honom sedan hurdan han blir.
Det står inte att du först ska pröva honom. Malaki 3:8-10.
Utan ta du först ditt kristna ansvar.

Det är ju allvarligt det som står där. Det står att om vi inte ger vårt 10:e så stjäl vi från Gud!
Vad väntar en tjuv? Himmelriket? 1 Kor 6: 9-10

Nej, inga tjuvar eller giriga ska få komma in i himlen står det. Tjuvar kanske vi inte har så mycket av i våra sammanhang, men hur är det ställt med girigheten?

Var lydig intill slutet.

Kenneth Mäki