Förord:
Det här är en liten skrift där jag ger mitt vittnesbörd om vad som är orsaken till att jag idag tror på Jesus Kristus. Jag återger flera gånger hur Gud talat och visat mig saker i drömmar.
En del kanske menar att det bara är överdrivet svärmeri. Men att Gud talar genom drömmar är fullkomligt bibliskt. Gång på gång kan vi i bibeln läsa hur Gud genom drömmar, varnar, ger visdom och löften till människor. I Jobs bok 33:15-16 står det: “I drömmen, i nattens syn, när sömnen fallit tung över människor och de slumrar i sin bädd. Då öppnar han människors öron och bekräftar deras tuktan.”
Uppväxten
Jag heter Kenneth Mäki. Jag är född och uppvuxen i en by i Tornedalen, mitt på polcirkeln vid Torne Älv. Det är en vacker och trygg plats att växa upp på. Min familj är en lantbrukarfamilj. Numera är dock gården tom på djur liksom de flesta gårdar i byn. Men när jag växte upp hade var och varannan gård mjölkkor. Tornedalen är en bördig dal med lång tradition av lantbruk och odling, främst potatisodling.
Min far som gick bort 2023 och min mor, som är bortgången sen flera år gav barnen, sex stycken, en trygg uppväxt som de strävsamma hederliga bönder de var. Min mor var väl den ende som hade vad man kan kalla en Gudstro. Hon kom från finland och hennes mor var pingstvän. Men den kristna tron var aldrig något som talades om hemma eller uppmärksammades. Så jag växte upp utan att veta vem Jesus var.
Jag var som barn ganska känslig och hade väldigt dåligt självförtroende, jag kände mig alltid utanför och hade aldrig någon nära vän. Exakt varför saker blev som de blev kan jag nog inte sätta fingret på. Men i tonåren var jag redan i en mörk nedåtgående spiral.
Det var en miserabel tid. Som alla andra ungdomar ville jag ju testa på saker, bland annat alkohol, vilket skulle visa sig var en väldigt dålig sak för mig. Det var som att försöka släcka en eld med bensin när jag drack för att i enfaldig förhoppning få bättre självförtroende.
Det ledde till att jag gjorde jobbiga saker som jag skämdes för, som i sin tur kastade ner mig än djupare i avgrunds spiralen. Jag kom till den situationen att jag inte såg något hopp och jag var väldigt isolerad och ensam.
Första beviset på att det finns något mer.
Men så hände något som blev startskottet för min resa hem till Jesus. Jag bodde i Boden vid den tiden. Det var 1991. Det var kväll och hela kvällen hade känts olustig, kuslig. Utanför, rakt nedanför mitt fönster hörde jag en motorcykel, av någon anledning vågade jag inte titta ut genom fönstret. Sen åkte motorcykeln iväg och jag hörde den rusa iväg länge, länge i fjärran. Jag vet än inte idag vad det hela var, vad det handlade om, men någonting säger mig att det hängde samman med det jag skulle få uppleva sen. Jag gick så och lade mig och på natten hade jag en dröm.
Jag såg två motorcyklister komma farande. De stannade till och diskuterade något. Sedan for den ene iväg och strax följde den andre efter. Men så såg jag i drömmen hur han fastnade med sin motorcykel i ett hinder och flög över styret. Där slutade drömmen med att jag såg honom flyga över styret gång på gång i "replay".
Jag vaknade av att telefonen ringde på morgonen. Det var en av mina systrar. Hon bad mig sitta ner för något hade hänt. Min äldsta systers son, Krister, som var ett år yngre än mig hade den natten varit ute på en motorcykel orienteringstävling. Han var engagerad i FMCK (försvarets motorcykelklubb). De åkte två och två i lag. Han och hans medtävlare hade stannat till och diskuterat kartan. Den andre åkte vidare och Krister följde efter. Men hans cykel fastnade i ett hinder och han flög över styret och krossade skallen. Han dog där.
Då visste jag att det fanns något mer. Men jag blev inte kristen, jag började inte tänka på Jesus eller Gud utan trodde mer att jag blivit synsk och det var ju bra! Nu kunde jag ju kanske börja vinna pengar på lotto och tipset!
Sierskan
Faktum var att jag vid den tiden bodde ovanför en rikskänd sierska i Boden, hon hette Saida Andersson. Jag brukade möta gumman ibland i trappuppgången och tyckte hon verkade rar och trevlig. Nu var det också så att jag hyrde en andrahandslägenhet av en tjej som hette Sanna Andersson. Så konsekvensen av det var att jag ofta fick gå ner med post till Saida som kommit fel i mitt brevinkast.
Men så en natt drömde jag att hon, Saida kom in i min lägenhet. Jag kände att något ondskefullt och fel kom in där så jag skrek SCHAS KATTA! Hon ryggade förskräckt tillbaka och försvann.
Jag var mycket förundrad över den drömmen. Vad var det här? Saida verkade ju så söt och snäll. Jag var ju som sagt inte kristen då utan senare, när jag blev frälst så kunde jag läsa i bibeln att vi inte ska befatta oss med sådana, sierskor och spåmän. De gör djävulens verk. 5 Mos 18:10 -. Det står också skrivet att djävulen kan förklä sig till en ljusets ängel. 2 Kor 11:14. Idag vet jag att det var Guds sätt att se till så att jag höll mig borta från henne och inte tog någon kontakt med henne, iochmed det Gud hade låtit mig få se i drömmen då Krister dog. Jag hade tänkt ta kontakt med henne och kanske få reda på om jag hade “gåvan”. Men vi ska inte rota i det övernaturliga.
Gud söker mig
Det gick något år och mitt liv blev tyngre och tyngre. Men så hade jag en ny dröm.
Jag drömde att det var sommar och solen gassade. Jag befann mig på en skogsäng, jag och en annan person gick och bar på en stock. Gräset var gult och torrt. Jag gick främst och personen som gick bakom mig upplevde jag som att det var min systers son, han som dött i motorcykelolyckan. Jag tror att han trodde på Jesus när han levde, han fick nog det av sina farföräldrar vilka var djupt troende.
Jag gick alltså där och bar på stocken och jag var mycket trött och törstig. Men plötsligt hade jag flugit upp på stocken och satt nu där och åkte! Det var ju skönt, jag fick vila mig men så kom jag på mig själv. Vad gör jag? Här sitter jag och latar mig och nu får han bära stocken och mig också till råga på allt! Jag hoppade snabbt ner och började bära igen. Jag sneglade bak och trodde att han där bak skulle vara arg på mig. Men han bara skrattade! Jag kunde inte förstå hur han kunde bära stocken och mig med. Dessutom hävstångseffekten på det! Alltså mig sittande på stocken längst fram och han där bak bärandes alltihop.
Bredvid oss gick också en tredje person hela tiden. Det var en ljus gestalt, jag kunde inte riktigt se personen men jag anade det var någon där. Det var Jesus som gick med oss. Det var förstås Jesus som lyfte upp mig på stocken och som hoppade in och bar den istället för mig. Kom till mig alla ni som bär på tunga bördor, jag ska skänka er vila sa Jesus i Matteusevangeliet 11:28.
Den morgonen när jag vaknade så var det första gången i mitt liv som jag vaknade med en härlig känsla i mitt bröst. Som om små mjuka moln dansade runt där inne. Och någonting började viska Jesus i mig.
Teneriffa, jag får möta Jesus
Mitt liv fortsatte i samma nedåtgående, destruktiva mönster.
Julen 1993 köpte jag en resa till Teneriffa. Jag ville komma bort från allt, fly från min ensamhet.
Men det blev ju självklart inget bättre där. Jag drack mig full och var nog ett spektakel att se. Av någon anledning kom jag en dag gående förbi Skandinaviska Turistkyrkan. Det är en organisation som driver församlingsverksamhet för främst Skandinaviska turister på Kanarieöarna.
När jag kom förbi där så var allt folket på väg ut från Gudstjänsten de nyss haft. Det kom fram en ung man som började samtala med mig. Medan vi stod där och samtalade så kom en familj förbi och en ung tjej sträckte ut sin hand och lade den på min axel. Jag undrade för mig själv varför hon gjorde så? Vi hade ju aldrig träffats förut? Men när hon gjorde det så spreds en varm känsla i min kropp och jag förstod att hon bad för mig. (Tack vem du nu är för din frimodighet).
Jag blev sedan bjuden hem till föreståndarparet. Vi satt samlade där vid deras köksbord och de bad för mig, De ville att jag också skulle be själv, men jag tyckte det bara kändes pinsamt så inget hände där.
Senare samma kväll blev jag sittande ensam på stranden. Där kapitulerade jag totalt. Jag började be, utan att veta hur man egentligen ber, eller till vem?. Jag sa: Jesus är du sanningen så kom och fräls mig, jag hade ingen aning vad det ordet betydde, bara att jag hört man skulle säga så. Ordet frälst kommer från det gamla ordet, att bli frihalsad. När slavar blev fria så togs hals bojan bort. De blev frihalsade/ frälsta.
Jag ville bara ha sanningen där och då. Jag visste ju att det fanns något mer på “andra sidan”, det hade jag ju fått bevis på men jag visste inte vad jag skulle bli. Skulle jag bli muslim, buddhist eller kristen? Nu är jag en logisk person så jag tänkte att det måste vara någon av de så kallade äldsta och största religiösa inriktningarna som var den sanna. Inte något modernt New Age flum. Jag ville bara ha sanningen och var beredd att acceptera det som kom. Fast jag var ganska orolig för att jag skulle behöva bli muslim, men…då fick det bli så då! Jag sa till, vad det nu var jag tillbad, att fick jag inte sanningen så skulle jag ta mitt liv. För jag orkade inte mer.
Det hände inget där heller så jag började gå tillbaka till hotellet. Jag beslutade mig för att nästa dag gå till kyrkan igen och ge det hela en sista chans. Jag skulle böja knä där, och de skulle bedja för mig och då skulle jag väl få uppleva änglakören och se ljuset strömma ner från taket på mig, och ja, hur jag nu föreställde mig det hela. Men om inget hände där så skulle jag begå självmord.
Jag kom in på mitt hotellrum. Där låg min rumskamrat redan och sov i sin säng. Jag hade tagit en ospecificerad sista minuten resa och hamnat med denna för mig okände person.
Jag klädde av mig och lade mig i min säng. Jag tänkte inte mer på Gud eller något sådant utan jag hade ju min plan klar.
Jag slöt mina ögon och lika fort och plötsligt så såg jag honom. Jag såg honom klart och tydligt! Jag såg Jesus! Jag såg hur han steg upp ur sin tron. Jag blev livrädd och öppnade mina ögon. Synen försvann. Äsch! det var bara inbillning tänkte jag. Jag slöt mina ögon igen. Men! Där var han igen! Nu stod han upp med armarna utsträckta och nu började ett ljus stråla från hans insida. Jag tittade på alla detaljer, skuggorna i vecken på hans dräkt.
Jag blev rädd igen och öppnade mina ögon. Synen försvann lika snabbt.
Nu började jag bli arg på mig själv och tänkte: Skärp dig Kenneth! Vad inbillar du dig för saker?
För tredje gången slöt jag mina ögon. Lika snabbt var Jesus tillbaka. Nu stod han ännu närmare mig, jag såg bara en lysande mansgestalt. Han lyste som en sol!
Nu visste jag, det hände på riktigt! Jag tänkte: Man kan bara inte inbilla sig sånt här! Jag var spiknykter och klarvaken, jag låg där och blundade och såg Jesus. Nu ville jag jubla och skrika men jag tordes inte för då skulle min rumskamrat tro att jag helt förlorat förståndet.
Jag låg bara tyst och tårarna rann. Till slut blev det så intensivt så jag blev tvungen att öppna mina ögon. Jag steg upp och gick och tog en dusch och funderade på alltihop en stund. Sen gick jag och lade mig igen. När jag blundade så såg jag inget, men någon var i rummet och lutade sig över mig och blåste på mitt ansikte. Jag kände vinddraget och hörde utblåset, puffen.
Nästa dag gick jag till kyrkan och berättade för dem vad jag varit med om. Jag vet inte om de riktigt trodde på mig. Men de gav mig ett häfte med Johannesevangeliet. Jag hade inte läst bibeln förut. Nu kunde jag läsa att där står. Jesus är världens ljus Joh 1, och i Joh 20:22 blåser han på lärjungarna och säger ta emot den Helige Anden.
Där blev jag en troende. Där blev Jesus sanningen i mitt liv. Där blev jag frälst.
Men jag kände mig inte annorlunda. Jag ville fortfarande festa och göra allt jag brukade göra. Ja, jag visste att Jesus var verklig, att han fanns. Men jag ville inte börja läsa bibeln. För jag tänkte att den är ju skriven av människor så den kan inte vara sann.
På väg hem till Sverige
Jag minns hur jag på flygplanet hem från Teneriffa satt och bad för mig själv till Gud. Jag funderade på vad nästa steg skulle bli? Vad händer nu? Vad ville Gud nu?
Jag sa till honom: Jag vill inte bli en sådan där halleluja sjungande dåre som springer runt på gatorna och vittnar om dig. jag är inte den typen! Men så bad jag också så här, (och jag anar att den Helige Anden har sitt finger med i den bönen) jag sa: Men om det är sådan du vill att jag ska vara. En sån som är på gatan och vittnar om dig, då får du förändra mig, göra mig till sådan! Jag gav Gud fria händer. På något sätt förstod jag att jag inte kunde vara herre över mitt eget liv utan att jag måste vara villig att i allt låta Gud bestämma. För allt är möjligt för Gud. Det handlar inte om vilka vi själva tror vi är idag med våra brister och begränsningar. Det handlar om vad Gud säger att vi är och vad han kan göra med oss. Idag har jag inga problem med att stå på gator och torg och sjunga och vittna om Jesus. Vad bryr jag mig om vad folk tycker och tänker om mig?
Jag kom hem till Sverige, jag hade mött Jesus, han fanns. Ok, så mycket visste jag alltså.
Jag började inte läsa bibeln som sagt var men jag skaffade mig ett kors att hänga runt halsen. Jag var dock noga med att inte låta någon se det, jag skämdes för att visa det. Visst, Jesus sa visserligen att “den som skäms för mig, honom ska jag skämmas för när jag återvänder i min och min faders härlighet” Luk 9:26. Men jag tror nog Jesus hade förståelse för det. Det var ett första steg i min vandring med Jesus. Ett första steg att börja bryta mig ur mitt dåliga självförtroende och börja helas.
Mina första bönesvar
Så hade min vandring med Jesus börjat och jag fick börja erfara att han är med och verkar i vår vardag. Mitt första bönesvar, om man nu bortser från själva frälsningsbönen, fick jag i en kyrka i Boden. Jag kommer inte exakt ihåg vad jag hade grubblat över men bland annat var det om hur jag skulle kunna visa att jag var troende? Jag gick in i den kyrkan, och det var bara jag och en till person till där. Så kom prästen och ställde sig vid talarstolen och började predika. Han predikade till punkt och pricka om allt jag hade funderat över. Han sa bland annat att man kan göra korstecknet för att visa att man är kristen.
En annan gång när det var något annat som tyngde mig och som jag bad om. Efter bönen bestämde jag mig för att ringa en kompis och fråga om vi skulle göra något. Jag ringde hans mobilnummer men hur det nu var så kom jag till Pingstkyrkan i Boden, ett vanligt 0921 riktnummer och det var en telefonsvarare där de hade läst in bibelcitat. Där fick jag bönesvar, exakt om det jag bett om.
USA, New York
Nu var jag var less på allt i Sverige så jag jobbade och sparade ihop lite pengar.
Jag ville emigrera till USA så jag for dit vintern 94. Jag ville starta ett nytt liv där.
Jag hade ju mött Jesus och jag hade försökt till och från att börja läsa bibeln men drabbades alltid av så mycket mardrömmar och ångest Det finns en djävul som inte vill att vi ska öppna den boken och lära känna Gud, så han attackerar oss genom att drabba oss med ångest och rädsla. Så jag var fortsatt ostadig på vägen.
I USA hamnade jag snabbt i fel sällskap och det blev mycket festande då jag bodde på ett vandrarhem. Jag var där de tre månader som mitt visum tillät, men så kände jag att jag behövde åka tillbaka till Sverige dels för jag mådde dåligt och var sliten.
Min mor dör
Innan jag for till USA hade jag haft en dröm.
Jag drömde att jag kom hem till byn i Tornedalen och mötte min far som sa att vi skulle till Kalix för mamma hade dött. Jag förstod inte varför vi skulle till Kalix för det var ju i hemkommunen Övertorneå som vi hade begravningsplatsen.
Jag kom tillbaka till Sverige och min mor som länge haft dåligt hjärta och tidigare blivit opererad för det, hade nu blivit inlagd på Kalix lasarett och där dog hon och där hade vi minnesstunden. Jag var i Sverige ett tag och jobbade ihop lite mer pengar, sedan köpte jag en ny flygbiljett till USA.
Tillbaka i USA, Gud räddar mitt liv två gånger
Denna gång tänkte jag försöka leva bättre och skapa mig ett liv, men jag föll ganska snabbt in i samma mönster.
När jag bodde i New York så brukade jag arbeta som flyttkarl och fick se mycket intressanta saker och hem runt om i New York.
En eftermiddag låg jag i källarvåningen i vandrarhemmet och sov i en soffa. Jag hade kommit från jobbet och hade väl 100-200 dollar i fickan. Då hade jag en dröm. Jag fick se en ung man sitta gränsle över mig i soffan. I handen hade han en kniv och han ville ha mina pengar. Jag ser hur jag försökte knuffa bort honom och kände hur kniven skar i mina armar. I en annan soffa såg jag tre kvinnor sitta och se oroligt på mig, jag förstod inte riktigt vilka de var men de var förmodligen änglar. Så vaknade jag. Samtidigt som jag vaknade upp ur min slummer hörde jag steg komma nerför trappan. Den som kom ner stannade i dörröppningen och stirrade på mig. Jag såg in i ett par oerhört ondskefulla ögon. Det var precis den personen jag hade sett i min dröm. Jag hade aldrig sett honom förut på vandrarhemmet. Han stod där och funderade och jag liksom visste vad han tänkte. Han tänkte, ska jag försöka eller inte? Men jag var inte rädd för jag visste att Gud var med mig och han hade hela sin änglaskara i rummet och beskyddade mig. Så jag sa: "Hey man!" Hey! sa han och försvann!
Men så här tackade jag Gud för att han räddade mig!
En kort tid senare följde jag med några från vandrarhemmet till andra sidan av Manhattan. Vi skulle till ett stort disco som hette The Tunnel. Där inne fanns alla märkliga, konstiga typer som man kan hitta i New Yorks nattliv. Vi stod vid en bardisk och nån hade skaffat lite hasch, skunk, minns jag att de kallade det. Jag hade inte provat röka hasch, helt enkelt för att jag var rädd för det. Jag visste ju hur dåligt alkohol påverkade mig, hur illa det kunde gå så jag tyckte det räckte med det. Men nu provade jag också. Idag vet jag hur farlig just den cannabis drogen är. Den orsakar ofta psykotiska skador.
Jag kände på en gång när jag hade rökt att det inte var bra! Jag förstod att jag var i fara och måste ut och hem till vandrarhemmet. Drogen började slå ut min syn och mitt balanssinne men inte själva hjärnan om man säger så. Jag minns allt vad som hände inne i discot klart och tydligt. Jag började irra runt inne på discot för att hitta ut. Jag försökte få andra att hjälpa mig ut men de bara skrattade åt mig.
Till slut hade jag gått i en cirkel och var tillbaka vid samma bardisk. Där ställde jag mig och började be. Jag sa: Jesus! Nu har jag klantat till det rejält, men låt det inte sluta på ett så här nesligt sätt. Jag såg för mitt inre vad som väntade om jag t.ex. slocknade i tunnelbanan och hamnade i fel stadsdel som ensam vit ung svensk. Medan jag bad så skrattade folk åt mig och knuffade på mig. Någon sa "He's not going to make it!". Men jag bad bara mer och sa: Jesus ge mig någon som hjälper mig ut härifrån och när jag kommer ut, ge mig någon som hjälper mig till en taxi och följer mig hem till vandrarhemmet så jag kommer säkert fram.
Jag slutade be och i samma ögonblick kom en vakt fram till mig. Han såg snäll ut och han hjälpte mig ut. Utgången var bara någon meter bort. Därute började jag treva mig fram efter fasaden för nu såg jag knappt något och benen bar inte. Under tiden jag försökte ta mig därifrån började en vakt skrika åt mig (om det var en annan vakt eller den samme som så att säga kom tillbaka under djävulens våld, det vet jag inte) "Get out of here or something bad will happen to you!" Jag tänkte, kära nån hur ska det här gå? Jag kommer ju ingenstans! Men då hörde jag att det kom någon på gatan och sa till honom. Hey man! Take it easy, take it easy! Han lade armen om mig och ledde mig in i en taxi. När jag berättade för honom hur jag hade bett inne på discot så började han prisa Gud och rabbla upp bibelstycke efter bibelstycke! Han följde mig hem genom hela Manhattan så jag kom säkert fram.
Ja det var en hemsk natt jag hade sen. Jag bara visste på något sätt, att jag inte fick somna utan var tvungen att hålla mig vaken tills drogen avtog för att inte hamna i en psykos! Det var rent demoniska saker jag fick se och en djävulsk orgel som dånade i huvudet. Men jag kom helskinnad ur det hela. Jag fick också en varning från Gud i en dröm att om jag inte nu tog tron på allvar så skulle det få konsekvenser. Gud har verkligen ett otroligt tålamod med oss människor men han har en gräns som man gör bäst i att inte överskrida. Jag såg hur konstiga sjukdomar skulle börja drabba mig.
Jag beslöt mig för att åka tillbaka till Sverige efter det. Jag förstod nu att Herren hade gjort så mycket för mig, jag var tvungen att välja om jag skulle följa honom eller världen. Jag kom till Stockholm. Var där en vecka, sen tänkte jag Nej! jag åker tillbaka till New York. Jag köpte en biljett och flög iväg. Men nu släppte tullen i USA inte in mig, de fick reda på att jag varit illegal worker och skickade tillbaka mig med nästa plan. Men jag vet nog vem som egentligen hindrade mig, det var Gud.
Tillbaka i Sverige och dopet
Jag fick ett boende utanför Vallentuna. Där döptes jag i pingstförsamlingen. Det dopet föregicks av en stor andlig kamp. För kvällen innan dopet så var det som om rullgardinen drogs ned. All min tro var som bortblåst. Men jag hade sagt jag skulle göra det, så det var bara att hoppa i bassängen i kyrkan. Så nästa dag blev jag döpt. Men jag var lite besviken. Jag önskade att dopet hade varit ute mitt i stan, i centrum, så att jag hade kunnat visa dem alla, hela världen, vems sida jag valde. Att jag valde Gud! Efter dopet började jag läsa min bibel från början till slut! Man kan säga att det var då mitt liv landade på fast mark när jag började läsa bibeln! Efter det blev mitt liv stadigare och stadigare år för år. I mitt fall har det tagit lång tid, det har varit många sår att hela och Gud gör inga hastverk!
Bibelskola, Gud lär mig om den demoniska verkligheten
En kort tid efter dopet sökte jag in i en bibelskola för att komma vidare i tron.
Man kan inte påstå att jag var någon bra student. Men bara det faktum att jag stannade kvar hela året var en stor seger för mig som alltid haft svårt att fullfölja saker.
Men under det året hände några saker som jag tror och upplever var Guds sätt att lära mig om den demoniska verklighet som finns runt omkring oss. Vi kan läsa i bibeln hur Jesus driver ut demoner som plågar människor. Det är verkligt.
Vi hade en tjej i klassen som hade svåra psykiska problem.
En kväll kom hon till mitt rum i elevhemmet och ville att jag skulle be för henne. Så jag gjorde det. Hon satt där och blundade med huvudet nedböjt. Jag bad och när jag lyfte upp och höll min bibel i luften ovanför hennes huvud så började hon skaka i hela kroppen. Hon satt hela tiden så att hon aldrig såg vad jag gjorde så jag vet att jag kan utesluta inbillnings momentet från hennes sida. Jag blev lite förskräckt och tog ner bibeln då jag inte visste vad som hände, då slutade hon skaka.
En kort tid senare under en lektion så blev det plötsligt en hemsk stämning i rummet. Jag rös i hela kroppen och plötsligt skriker hon till, kastar sina böcker runt hela klassrummet och springer ut. Det var det sista vi såg av henne.
En annan kväll på elevhemmet när jag var på mitt rum och hade lagt mig så blev det en ruskig atmosfär, jag hörde att någon kom in i elevhemmet och gick runt där. På morgonen när jag gick ut till köket så var det en enda röra där. Någon hade rotat och ätit av alla andras mat och det låg kvar mat över hela golvet. Vi fick snart reda på vem det var. Det var en ny stackars jagad och plågad själ. Han var en notorisk lögnare och mytoman. Han var också kvar en kort tid innan han försvann.
Gud hör bön
Jag försöker i denna bok återberätta de händelser som haft störst inverkan på mig och fått mig att växa i tron på Jesus. Jag vill avsluta med några bönesvar (av alla jag fått genom åren) och visa att Gud visst också verkar i vår tid, här och nu!
Detta var slutet på 90 talet då jag gick andra året på bibelskolan.
Det var en period då jag utmanade mig själv att ge offer och gåvor. Jag har alltid varit ganska sniken av mig och haft svårt för att dela med mig ska jag tillägga. Nu är det inte så att Gud behöver våra pengar! Gud har ju skapat allt, han äger redan allt. Att dela med sig av sina pengar till Guds församling och behövande handlar om att vi ska lära oss att vi behöver Gud mer än våra pengar. Det handlar om att dö från sin själviskhet. Det handlar om att inse vem som i grund och botten varit med och hjälpt oss att få de jobb som ger oss vår inkomst. Om inte Gud välsignade våra liv, troende som otroende, så skulle vi alla varit arbetslösa och svultit ihjäl för länge sedan.
Nu skulle vi i klassen till Israel på en studieresa. Jag hade inte råd ansåg jag. Jag hade precis skaffat mig en ny dator på avbetalning och levde på studiebidrag. Men jag sa till Herren att jag åker för din skull. Jag hade dock beräknat att jag skulle behöva 35000 kr för att betala alla mina utgifter och skulder utifall något skulle hända. Så jag nämnde det i bön till Gud innan for vi till Israel.
Ett tag efter att vi hade kommit tillbaka sa en gammal böne kvinna i våran församling till mig att jag skulle gå in i bön och fasta. Jag lydde hennes och fastade och bad i 2 veckor. Sista dagen på fastan fick jag ett bibelord. Haggai 2:7-9. Än en gång ska jag komma himlen och jord att skaka...Mitt är allt guldet och mitt är allt silvret.
Det var ett löfte om att om jag hänger mig till Guds verk, om jag är trofast och lydig, så ska han ge mig vad jag behöver.
Strax därefter samma dag ringde min jordiske far till mig. Ovetande om min bön, och jag tror inte ens han visste att vi hade varit i Israel (han är inte en bekännande kristen) han sa: Jag har vunnit lite pengar på premieobligationer och jag tänker dela med till er barn.
Du ska få 35000 kr.
Jag har idag en väldigt fin och bra fru som heter Lena. Hon är givetvis ett bönesvar hon med. Det har jag insett mer och mer med tiden gällande flera av hennes karaktärsdrag som har format mig. Tillsammans har vi två underbara tvillingpojkar. Så här fick vi dem. Vi var ute som missionärer i Grekland vid det tillfället.
Jag har alltid sagt att jag inte vill sätta barn till denna ondskefulla värld. Jag älskar barn men att leva med oron över hur det ska gå för dem har alltid skrämt mig. Vi beslutade oss iallafall för att vi ville ha barn. Jag har också alltid sagt att ska man ha barn så måste det barnet få några syskon. Men då vi bägge var äldre, jag hade passerat 40 så kände vi att vi inte skulle hinna uppfylla det. Så vår bön blev att Gud skulle ge oss tvillingar. Jag ville ha trillingar, men Lena tyckte det räckte med 2, Så det fick bli så då. Vi bad. Lena blev gravid. Vi gick på ultraljud och läkaren ger besked. You will have twins.
Det här är vad livet handlar om
Gud är verklig, Jesus är sann! Vi lever i en svår tid, en tid då lögnen får mer och mer inflytande över mänskligheten. Det finns en ond makt, en djävul som inte vill att du ska hitta hem till Gud, till sanningen och bli räddad till himlen. Djävulen har konspirerat mot Gud från första stund. Bibeln ger inte så mycket förklaring om honom mer än att han var en av de största änglarna i himlen Hesekiel 28:15 som gjorde uppror mot Gud. Uppenbarelseboken 12:7-9.
Det var djävulen som förledde Eva som i sin tur förledde Adam att äta av frukten på kunskapens träd på gott och ont i Edens lustgård. Den frukt som Gud hade sagt att de inte fick äta av för då skulle de dö. Men djävulen sa: Visst inte, ni ska inte dö. Utan Gud vet att om ni äter av den frukten så ska ni bli som Gud med kunskap om allt. En ren och skär lögn.
Adam och Evas ögon öppnades visserligen, de fick kunskap om gott och ont, men de blev inte som Gud.
Kunskap på gott och ont, vad betyder det? Kunskap är gott men kunskap är också ont. Tänk efter vilka ondskefulla sätt människan har kommit på för att slakta och förgöra varandra på! Men det värsta med kunskap är nog det högmod och stolthet det skapar i människan. Ju finare akademiska diplom, desto mer uppblåsta blir vi. Till slut tror vi oss veta så mycket att vi beslutar att Gud inte finns.
Djävulen är lögnens fader. Djävulen gjorde uppror mot Gud och blev nedkastad till denna jord. Tillsammans med honom avföll en tredjedel av änglarna. Dom är det man kallar för demoner. En tredjedel? Hur många änglar är då inte det? hundratusentals? Miljoner? Djävulen kallas för Herre av denna värld. Se dig omkring! Är inte ondskan dagligen närvarande? Djävulens enda önskan är att förgöra människan, han hatar människan. Men djävulens tid är kort och han vet om det. Jesus dog på korset och när han gjorde det så vann han den ultimata segern över döden. Jesus ska en dag en gång för alla förgöra djävulen. Han ska kastaś i den brinnande sjön.
Vad är helvetet?
Jesus sa att “den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde son” Joh 3:18.
Vad är domen? Domen är att bli utestängd från Guds rike. Gud går inte över din fria vilja. Han erbjuder dig förlåtelse och frälsning. Men om du avvisar det har du själv valt domen, du drar förbannelsen övert dig själv. Det kommer en dag som kallas domens dag. Den dagen ska Gud sätta sig ner för att döma allihopa, de redan döda som levande.
De som omvänt sig här i livet och bekänt Jesus kommer att gå fria och får träda in i härligheten i Guds rike. För Jesus står som vår garant och försvarare i den saken. Men alla andra tillsammans med djävulen kommer att då kastas i den brinnande sjön. Det ultimata straffet.
Men innan den dagen som ännu inte kommit så har ju miljarder människor hunnit dö. Var befinner sig nu de syndare som hunnit dö? Det finns nog ingen förutom Jesus som idag kan ge ett riktig förklaring på det. Men vi kan förstå att det finns en plats där de förvaras tills dess. Något som benämns helvetet eller dödsriket. Alla onda människor, mördare, pedofiler, hjärtlösa diktatorer, alla som förnekat Jesus. De befinner sig nu där i fångenskap i väntan på det definitiva hemska slut som väntar dem. Men den plats där de är nu är en också ångestfylld, fruktansvärt hemsk plats där de plågas dag och natt oavbrutet. Jesus talade och varnade faktiskt ganska ofta om helvetet exempelvis i Lukas 16:19. Där en rik och hänsynslös man får sitt straff och sen plågas i helvetet.
Bibeln talar om den första döden och den andra döden. Den första döden är den vi dör när vi lämnar denna jord och hamnar antingen i himlen eller helvetet beroende på vilket val vi gjort. I Uppenbarelseboken kap 20, kan vi läsa om domens dag då till slut döden och helvetet ska kastas i den brinnande sjön. Det är den andra döden. Den brinnande sjön är till för i huvudsak en sak, där ska djävulen en gång för alla kastas. Men tyvärr kommer så alla andra som valt ondskan och vägrat att omvända sig att också till slut kastas i den sjön.
Detta är något så obeskrivligt hemskt att tänka sig, det är omöjligt för oss att förstå hur hemskt det är, men dock så oerhört viktigt att begrunda. För helvetet är sant och finns och du vill inte hamna där.
Varför dog Jesus för oss?
När människan, Adam och Eva, svek Gud och bröt löftet till sin bästa vän och skapare i 1 Mosebok 3. Då blev det skilsmässa mellan Gud och människan. Människan förlorade rätten till den direkta kontakt med Gud som hon hade innan. Hon blev avskuren från livet och döden, sjukdom och plågor och kamp om överlevnad blev vardag. Att Gud är god blev människans största problem nu. Vad menar du? Undrar du säkert nu. Hur kan det vara ett problem att Gud är god? Jo, för vi är onda! Vi föds med ondskan, synden i oss. Jag har ju sett mina egna barn från det de var små hur de kunde riva och bita varandra när de slogs om en leksak. Vem lärde dem att göra så? Inte vi iallafall, så mycket vet vi säkert.
Tänk dig en kirurg. Kirurgen måste rengöra sig kliniskt ren innan han kan öppna upp och operera i någons kropp. Minsta bakterie kan orsaka svåra komplikationer i kroppen. Denna värld är fallen, besudlad, full av bakterier, ondska! Gud ska en dag förgöra denna värld och skapa en ny jord och en ny himmel står det skrivet. In i den världen får ingen som är besudlad, infekterad komma in. För då har denne kontaminerat hela den skapelsen. Vi alla människor är därmed diskvalificerad från att få komma in där. Det räcker med en enda ondskefull tanke om någon, för att dörren ska vara stängd.
Gud är domaren och rättvisan! Låt säga du är i ett land där dödsstraff tillämpas. Låt säga du dödar någon och då rättvisan kräver det så döms du till döden. Men då kommer någon till ditt försvar och säger. Låt mig ta straffet istället så att han/hon kan gå fri och få en ny chans. Döda mig istället. Finns det någon människa på denna jord som skulle göra det för dig om du verkligen var skyldig? Kanske en mor som älskar sitt barn.
En annan bild är att vi bär på soppåsar som innehåller våra sopor, våra synder. Det effektivaste sättet att göra sig av med sopor är att bränna upp dem. I Jerusalem fanns på Jesu tid en dal där det brann dag och natt. Det var Jerusalems soptipp. Där brände man upp alla sopor. Dalen heter Gehenna. Det var den dalen Jesus tog som exempel när han talade om helvetet.
Gud visste att människan var förlorad i och med syndafallet i Edens lustgård. Men redan då hade Gud räddningsplanen klar. Det var därför Jesus kom till oss. Jesus var hos Gud från början. Jesus är Gud. Vi talar om Fadern, Sonen och den Helige Anden. Den heliga treenigheten. Genom Jesus blev allt skapat. Det var samme Jesus som lämnade sin himmelska plats på tronen och kom ner hit till oss på jorden. Han blev född av en kvinna som en människa precis som oss. Men samtidigt var han också fortfarande sin fader Guds son och del av den gudomen själv. Men han var tvungen att anta mänsklig skepnad för hur skulle han annars kunna bevisa att han genomgått samma prövningar och lidanden som vi vanliga människor genomgår?
Jesus kom för att ta straffet istället för oss människor. När Jesus spikades upp på korset så lades all denna världs synd och skuld på hans kropp. Jesus kom för att ta våra soppåsar och dumpa dem i Gehenna/helvetet. För vi skulle aldrig kunna göra det själva. För om jag försöker så skulle jag själv kastas i elden, för jag är själva upphovs källan till soporna, jag är skyldig till dem. Du kan inte ta mina sopor och jag kan inte ta dina. Det fanns bara en enda som kunde göra det. En som aldrig själv gett upphov till sopor/synder. En som är syndfri, men fullt människa. Den ende som kunde göra det var Jesus!
Jesus dog på korset, tog våra sopor från oss och de dumpades i helvetet. Men då Jesus var syndfri så hade inte helvetet rätt till honom. Efter 3 dagar så uppväckte Gud Jesus fråń de döda. Han sitter nu på Faderns högra sida i himlen och han ska en dag komma tillbaka!
Du måste omvända dig
Du har fått möjlighet att få förlåtelse för dina synder för över 2000 år sedan. Det enda du ska göra nu är att bekänna dina synder, erkänna att du är en syndare, tacka Jesus för priset han betalade för dig på korset. Erkänn och be om förlåtelse för dina synder, be om förlåtelse för att du hittills förkastat Jesus som din Herre och Gud. Du ska omvända dig, för är inte Jesus Herre i ditt liv så är du på väg mot din undergång och dom!
Det här är nåden! Gud har gett dig en utväg, en räddning från undergång. Det enda du kan och behöver göra nu är att vända om! Börja gå på Jesu smala väg! Den väg som leder till undergång är visserligen bred och kan tyckas behaglig, men konsekvensen är hemsk.
Du ska inte tro du kan köpa dig en plats i himlen genom att göra gärningar, du kan inte gottgöra dina misstag på något sätt. Eller tycker du att du iallafall rätt så god så Gud släpper nog in dig? Det kallas hyckleri. Jag har träffat sådana som verkligen tycker så om sig själva. Dom säger: Nej, jag tror inte på Jesus, men jag har varit en god människa mot alla, så om Gud finns så släpper han in mig. Det räcker med en enda ond tanke, det räcker med att du stulit ett öre och du är under domen.
Om du mördat eller pratat illa om någon, om du stulit fem öre eller fem miljoner. Synd som synd. Alla har vi syndat och gått miste om Guds Härlighet står det skrivet i bibeln. Alla har vi syndat. En del tror att de syndat så mycket att Gud inte kan förlåta dem. Enfaldiga människa! Hur märkvärdig och stor tror du att du är? Så inte Gud kan förlåta…? Det räcker ju med att man befinner sig hundra meter bort så ser du ut som en lite myra. Gud är väldig! En jätte! Han har hela världen i sin hand! Han har all makt. Ingenting är omöjligt för Gud! Oavsett vad du gjort så kan du få förlåtelse.
Förutom en sak dock. Jesus sa att den som hädar, talar mot den Helige Anden får aldrig förlåtelse. Matt 12:31-32. Vad innebär då det? Ja då har man medvetet bespottat och kallat den Helige Anden för alla sorters hemska saker fast man visste bättre. Men låt mig säga såhär: Går du omkring nu och oroar dig för att du någon gång kanske skulle ha hädat den Helige Anden. Ja då har du inte gjort det.
Jag sa att Gud redan gett dig möjlighet att få förlåtelse för dina synder innan du ens blev född. Så kliv bort från domen, kliv in under nåden. Det är ju egentligen inte alls svårt, ett beslut som du gör själv. Du väljer själv nu. Himlen eller helvetet? Hur gör du då? Du går in i din kammare och börjar bedja. Du ber Gud om förlåtelse i Jesu namn. Jesus sa, den som söker ska finna. Jesus sa också: Se jag står vid dörren och bultar. Den som hör min röst ska jag komma in hos och hålla en måltid och han med mig. Jesus sa också att det blir glädje bland Guds änglar i himlen över en enda syndare som blir frälst! Fattar du det? två tredjedelar av Guds änglar! Hur många hundratusen, hur många miljoner, miljarder änglar är det? Och bland dem alla blir det glädje när en enda syndare, kanske du? Blir frälst!
Jag ber i Jesus Kristus namn att du som läser detta, om du inte redan gjort ditt val idag, nu i denna stund ska göra det rätta valet, för du vet inte vad morgondagen har i sitt sköte. Imorgon kanske du inte lever och har du inte gjort det rätta valet, då är det för sent.
Kontaktuppgifter:
Vill du ha kontakt och få veta mer, kanske vara med i en bibelgrupp?
Maila då till:
jagvilltro1@gmail.com
